tisdag 13 september 2011

Jiddisch och tyska

Om man bortser från de hebreiska och arameiska inslagen i jiddisch så kommer dagens tyska och dagens jiddisch från samma håll - medelhögtyskan. Under de tusen år som gått har språken dock utvecklats åt lite olika håll och dessutom har jiddisch kommit att få en del gemensamma drag med slaviska språk.

På jiddisch-programmet i Vilnius träffade jag flera studenter med tyska som modersmål. De sa alla att de förstod jiddisch mycket bra genom tyskan och att det var mycket svårt att inte halka in i tyska när de pratar jiddisch. Hur lik är jiddischen egentligen tyskan? Lite slarvigt brukar man säga att jiddisch till 70 procent är germanskt och om man kan tyska måste det förstås underlätta vid förståelsen av just de delarna. Ofta underlättar det faktiskt att kunna svenska också för den delen. När jag använder engelskspråkiga läromedel i jiddisch händer det att jag tycker att förklaringar som ges i dem är onödiga eftersom svenskan i flera fall fungera på samma sätt som jiddischen, vilket inte engelskan gör. Och ordföljden på jiddisch är faktiskt mer lik den svenska än den tyska!

Själv har jag en skoltyska från högstadiet (en evighet sedan!) i bagaget och när jag började läsa jiddisch för tre år sedan hade jag en viss hjälp av den vid inlärningen av ord. Mina kunskaper i tyska var dock så små att jag redan efter en mycket kort tids studier hade lärt mig mycket mer jiddisch än vad jag kunde tyska! Så kunde jag då med min inlärda jiddisch förstå mina tyska studiekamrater när de talade tyska sinsemellan? Vissa saker förstod jag men andra förstod jag absolut inte och jag skulle nog inte våga påstå att jag pratar tyska bara för att jag pratar jiddisch.

Likheter och skillnader mellan de båda språken tyska och jiddisch har sysselsatt fler personer. Här är en liten jämförelse mellan språken:


7 kommentarer:

  1. Tycker ni att mannen till vänster talar bra Jiddisch? Jag talar själv inte Jiddisch men har ganska bra tyskkunskaper. Vad jag mest undrar är väl över ordföljden. Jag har träffat amerikanare som studerat tyska på universitetsnivå utan att någonsin förstå den tyska ordföljden utan i princip använde dom sig av engelskordföljd men tyska ord. Kommer inte verben sist i bisatserna som dom gör i tyskan? tex. i meningen med Amerikansk fotboll.

    SvaraRadera
  2. Vad jag förstår talar han en inlärd jiddisch. Det gör jag också och jag förstår honom mycket bra även om vi lärt oss lite olika dialekter.

    Läs mer om experimentet direkt på YouTube: http://www.youtube.com/watch?v=-qQSAEMq5ko

    Det är sällan man hittar ett verb sist i en sats på jiddisch. Den normala ordföljden på jiddisch är mer lik svenskans.

    SvaraRadera
  3. heeej.. finns det några ord och uttrycker som betyder samma sak och finns i svenska och jiddisch?

    SvaraRadera
  4. Richard Zuckerman, Strasbourg, Frankrike. Tel. +33 388 61 91 4624 juli 2015 16:38

    The young man who supposedly speaks Yiddish in the video does not know the language, and his "testimony" is absolutely not an example of real Yiddish. His German partner speaks German authentically. The so-called comparison is not valid. German students who brag about their "competence" in understanding Yiddish are only fooling themselves. If they read one of Sholem Aleykhem's monologs, they'll see how ridiculous and incompetent they are. The differences between Yiddish and German are enormous; Yiddish phraseology is light-years away from German. E.g. MAIN EYDIM IZ NEBAKH GIVEN A PROSTER BALMELOKHE UN HOT KAM MIT TSORES TSUNEYFGISHTUKEVET DI BIDNE KHEYUNE. What does this beautiful authentic Yiddish utterance have to do with German? Nothing at all! Yiddish is not only the sum total of its three main components: Germanic, Hebrew-Aramaic and Slavic. What's important is what Yiddish has created using the material gleaned from its source languages, and this original evolution is the fourth component of Yiddish. E. g. BAM SOF FUN DER MILKHOME HOT DER SEYNE GIKHAPT A VISTE MAPOLE. This is Yiddish creativity and is totally incompatible with any form of German. This silly, childish game of comparing Yiddish and German is absurd and has to stop! I have taught Yiddish on the university level (elementary, intermediate and advanced) for years, and I have yet to meet a German who could pronounce and form a correct Yiddish sentence. In order to compare the two independent languages, an in-depth knowledge of Yiddish and German is required. Another illustration: DER REBE HOT EM GI'EYTSET, ER ZOL ZEKH ARAINTRAKHTN IN OT-DEM HARBN, FARPLONTERTN INYEN. This is real Yiddish: "the proof of the pudding is in the eating." Yiddish literature abounds in such marvelous sentences. Vague, subjective impressions are meaningless -- only hard facts tell the true story. Richard Zuckerman, linguist. P. S. Hvorfor har forfatteren skrevet artikkelen sin paa svensk? Kan han ikke uttrykke sine tanker paa jiddisch?

    SvaraRadera
  5. Richard Zuckerman, Strasbourg, Frankrike. Tel. +33 388 61 91 4624 juli 2015 16:52

    Your motto "MEN TOR NIT TROGN A LEBEDIKE SHPRAKH TSUM KEYVER" is not an example of good Yiddish phraseology. I suggest that you replace it by an authentic Yiddish utterance: ME TOR NIT ZOGN KADISH NOKH A LEBEDIKER SHPRAKH. This is a meaningful sentence that every native Yiddish-speaker will understand. Richard Zuckerman

    SvaraRadera
  6. Richard Zuckerman, Strasbourg, Frankrike. Tel. +33 388 61 91 4627 juli 2015 16:49

    The Yiddish translation "Di Baloynung" contains quite a few mistakes: "hot zikh ongetrofn an umglik" is completely wrong. The Yiddish expression is HOT GITROFN AN UMGLIK. "hot gegebn an ukaz" is incorrect. In Yiddish it is HOT AROISGIGEBN AN UKAZ. The real Yiddish word for "baloynung" is SKHAR. The preposition AF in "afn polk" is wrong; it should be IN POLK. "... un azoy vayter on keyn sof" is incorrect. The correct version is ON A SOF. These are not the only mistakes. In order to translate into Yiddish, an in-depth knowledge of Yiddish phraseology and usage is necessary. "A word to the wise is sufficient."

    SvaraRadera
  7. Dear Richard,
    I am the person who translated "Di baloynung" and I am very happy and thankful to finally receive some constructive criticism. I would like to ask you how you think it would be possible to properly commence when one wishes to acquire a deeper knowledge of Yiddish. I live in a region where there is but few domains where to speak Yiddish and these contexts are mainly of a not academical nature.
    Kind regards,
    Jean Hessel

    SvaraRadera